Idag är jag nyfiken på Studendskans eventuellt amorösa äventyr. Hon och objektet för hennes intresse företog i fredags en längre bilfärd, å jobbets vägnar.
Förra veckan hade jag ju hon och Tyngdlyftaren här på middag.. Kvalitén på våra flörtförslag avtog något under senare delen av kvällen.
– Fråga om det är en växelspak han har i handen eller om han bara är glad att se dig.
– Lägg en hand på hans ben och kläm till. Det gillar alla killar.
– Visa *********, men se till att det är en lång raksträcka utan trafik.
Mitt eget intresse för den svenska sjukvården, personfierad av Naprapaten, har kylts ner något. Jag är helt enkelt för lat. Det är likadant med Tyngdlyftaren. Den förut så heta passionen för fysik- och matematiklärarinnan har helt klart svalnat.
– Det var aldrig någon idé ändå, sa han.
– Klart det var, sa jag i ett uppmuntrande tonfall. Vem vill inte ha en nästan två meter lång kulturintresserad tyngdlyftare?
– En hel del, sa han.
Nu går det alltså omkring två kvinnor i stan, lyckligt ovetande om den kärlek som både tänts och släckts för dem.
Ganska nyligen kom jag hem efter ett besök hos ömma modern och hunden Molly. Båda verkade glada att se mig. Molly ville överhuvudtaget inte släppa iväg mig, vilket är ovanligt för varelser av honkön.
På tåget hem träffade jag en gammal klasskamrat. Hon pratade hela vägen hem och satte min tilltänkta sovstund helt ur spel. Dessutom kallade hon mig babe med jämna mellanrum. Det är dubbelt olyckligt eftersom jag tidigare tittat lite på “Babe – den modiga lilla grisen”.
skrivet av andreas i kategorin Dagbok | Oljud (2)
Upplyst igen
Favoritsajten framför andra, Nationalencyklopedin, har fått några nya uppslagsord:
euroomröstningen
Gnällbältet
indisk mat
Beckham, David
trängselavgift
Lopez, Jennifer
filformat
akut-p-piller
amerikanska viner
Carrey, Jim
Det ord som intresserad mig bäst var gnällbältet, då jag hedrar mig själv med att nästan perfekt kunna imitera dialekten (detta efter otaliga sejourer hos släktingar inom sagda område). En förklaring till termen är: ”folklig, ofta skämtsam, benämning på det område i östra Mellansverige där många har ett uttal som – dock mest av utomstående – upplevs som gnälligt.
Det känns skönt att kvinnorna och männen på NE jobbar på för att hålla mig och andra up to date.
Jag begriper inte hur jag någonsin klarade mig utan NE. Det gör jag verkligen inte. Jag måste fixa en livstidsprenumeration dit. Eller också ger de mig en, efter all gratisreklam jag ger dem. Det eller kanske en t-shirt.
skrivet av andreas i kategorin Dagbok | Oljud (3)