Följer Magnus exempel och gör robottestet:
Click here to find out what robot you really are
Jag hade hellre blivit Roy Batty (från Bladerunner) som Magnus. Det känns liksom lite mer avantgarde. Men å andra sidan visste jag inte att jag hade Terminatorns kalla precision i mig. Jag får kolla upp T3 innan jag blir helt olycklig.
skrivet av andreas i kategorin Dagbok | Oljud (0)
Spam me bad
Spam mottaget från att jag försvann från jobbet i onsdags till att jag kom tillbaka idag, måndag: 232 st. Andel av dessa, procentuellt, som rörde min kropp i någon form: 40%. Andel som rörde nakna flickor (som dessutom var lediga): 10%. Andel som kom med påståenden om min prestationsförmåga: 10%. Andel som rör HIV test man kan göra hemma: ca 1% men jag har inte sett det förut. Andel som rör hur man blir av med spam (!): 15%.
Resterande del kunde röra allt från skumma unversitetsexamina till tjejer som undrar varför jag inte hör av mig. Om jag hade deras korrekta e-postadresser kunde jag svara att det hade med deras utséende och sexuella förmåga att göra.
skrivet av andreas i kategorin Dagbok | Oljud (0)
Tiden förändras inte
Jag kollar gamla engelska dagboken och konstaterar att inte mycket har ändrats sedan andra juni 2001:
Fridayfun
Yesterday was friday. What do you do on a friday? Of course you buy some beer and then sit down on the sofa, relaxing and drinking after a hard weeks work! That I did. I like beer alot. Besides milk, it’s probarly my favourite drink.
Everything was good. I had my beer, my cigarettes and some good records in the cd player. When the time got up to about 22.30, I decided to go out, to visit my usual place.
It’s a good place with good music. I sat to mysewlf with a couple of Heineken for a while. Then I noticed a woman sitting for herself. Strengthened by Heineken, I went to her and asked to sit down. I got her permission and we talked for a while. As the night went on and more Heineken went down it got better and better. I probarly bought her some drinks. I know I for some reason touched her leather pants, and im pretty sure we danced.
Memory fade after some time. Sometimes not more than 24 hours is needed to loose track of what have passed.
At about 01.30 I went home. I know pretty exact, ’cause I could see on my celluar phone that I’ve called cousin Morrison then, concerned that I’d lost him. He answered and I asked where he was. ”At home” he said. Of course he was home. He wasn’t suppoosed to come until the next day and I’d called on his regular home-phone.
When I talked to him today we mentioned yesterday (today actually considering the time). He said I sounded pretty alright but he wouldn’t recommend me being a brainsurgeon.
Well, today he IS coming. It’ll be fun and hopefully I won’t loose him today again.
By the way. I found an invitation to a 30 year birtday party. Im pretty sure it was from the woman I talked to.
Jag kommer ihåg händelsen vilket får mig att inse fördelen med att skriva dagbok. Men man kan inte hålla på att dra upp gamla händelser utan måste även ibland skriva i presens:
Idag jobbar jag och efter jobbet kommer jag mest troligt försöka mig på att få ett nytt bankomatkort samt träna. Jag borde även försöka städa min lägenhet men å andra sidan behöver jag skaffa mig ett liv också.
skrivet av andreas i kategorin Dagbok | Oljud (0)